Helt plötsligt bor jag i hus..?

23 Jan 11

 

Hejsan! (:

Denna natt var den första i vårt nya hem. Det känns bra konstigt må jag säga.

Det var svårt att somna med tanke på den nya miljön och det brummande elementet. Inte alls kul! Men det är väl sådant man får vänja sig vid antar jag…

På ett sett är det väldigt roligt att ha bytt miljö, men samtidigt känns det så tomt.

Jag vill kunna gå till gården bredvid på bara två minuter, nu kommer det ta minst en kvart. Inte för att det är så jätte länge eller ens långt, men det känns fortfarande så himla långt borta. Men det är väl som sagt en vane sak även detta.

Att byta miljö är inte det enklaste. Men man får helt enkelt anpassa sig. Vi är ju sex pers som ska ha ordet, och det är inte alltid så lätt att hålla med. Men vissa gånger är det bara att bita i det sura äpplet.

Och hit vi har flyttat är det absolut inte den miljön jag är van vid, det är så tyst överallt! Överklass snobbar vitsas sig runt hörna och tror att dem är så mycket bättre än alla andra bara för att dem bor i finare kvarter, men snälla.. det är ingen skillnad på människor bara för att folk bor på olika platser, snarare tvärt om! Det är dem som bor i det lite ”sämre” kvarterna som oftast brukar klara sig längst i livet. Det är dem som kämpar ihop till det dem vill ha och uppskattar saker på en helt annan nivå. För dem/oss är det inte bara att gå till farsan och få lite pengar för att du vill ha något nytt, nej nej. Här jobbar vi för att ta oss upp mot toppen.

Men jag är ändå glad, glad att vi flyttat ifrån det gamla och ska börja på något nytt. Men samtidigt känns det för jävligt. Jag vill inte bli klassad som den som har mycket pengar bara för att vi bor på ett visst ställe. Det blev jag i förrgår. Och så är det inte alls. Jag påstår inte att vi har mycket pengar och heller inte att vi inte har. Vi har så att vi klarar oss. Man måste inte ha överflöd med pengar för att leva bra och göra det man vill. Det beror på vad man prioriterar och vad man själv anser värt att spara till eller slösa på. Alla har vi val i livet, och ibland inte alltid dem bästa. Men det är så vi fungerar, det är så samhället har gjort oss.

 

Från det ena till det andra, igår träffade jag Moa! Som jag har saknat bruden! Det var ett bra tag sedan jag träffade henne. Så hon kom hit, till mitt nya hem och kollade runt. Det blev prat om lite allt möjligt, och jag kan säga att jag har sådana i-lands problem. Det var sjukt långt att gå till busshållplatsen, då jag mötte och lämnade Moa där. Jag är liksom van vid att det bara ska vara sisådär knappa 100 meter till bussen, nu var det ju ganska långt om vi säger så… Men det är väl en vanesak det med.

Men det var i alla fall kul att träffa Moa igen och nästa gång jag ser henne får det inte ta lika lång tid!^

I vårt nya hem ser det för tillfället ut som om det slagit ner en bomb då det är kartonger överallt och annat bös som ligger huller om buller. Jag har försökt att pack upp lite, men jag upptäckte att det saknar ca två kartonger för mig, så det känns ju inte sådär jätte kul. Men dem kommer väl fram så småningom hoppas jag :s

Men vi får väl se, upptäckte att min garderob är för liten då jag inte får plats med mina kläder och då jag har två – tre kartonger med kläder kvar att packa upp. Vet inte riktigt hur jag ska få ihop det hela.. Men vi får väl se.

Och för er som undrar så har vi inget internet för tillfället så det kommer vara en grymt dålig uppdatering :(

Pusshej<3 //Denise


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0