Övergiven, lättad, sinnesfördriven

Jag kan inget annat än säga att jag känner mig lättad.
Jag kan dock inte säga att det gjorde mig gladare...
Det som hände därefter bekräftade bara det jag en gång trodde.
Jag vet inte vad det är jag gör fel, vad det är jag gjort eller om det bara är som det är.
Det kanske inte har någonting med mig att göra överhuvudtaget utan bara ett sätt för dig att ta dig igenom vardagen? Jag vet faktiskt inte.
Jag kan heller inte uttrycka min tillit eller min förståelse över detta då det var en lögn. Allt är en enda stor lögn och jag vet inte vart jag skall ta vägen.
Jag vill inget annat än vara med dig, jag vill inget annat än att du ska vara min.
Jag är livrädd att förlora dig, jag vill inte ha dem tankarna.. men jag har dem.
Du gjorde det verkligen inte lättare för mig att överse detta med just tankar. Du visade mig att jag hade rätt.
Jag kan inte avgöra om du fortsätter att ljuga eller inte.

Men jag har valt att lägga detta bakom mig. För jag vill inget hellre än att vara med dig.
Du är mitt allt, hela min värld.
Skulle du försvinna så försvinner jag.
Jag är livrädd att det ska gå åt fel håll. Samtidigt som jag vet att det inte kommer gå åt det hållet.
Men hjälp mig att förstå istället för att lämna mig där, helt ensam.
Prata med mig istället, visa dina känslor, säg mig vad du vill.
Jag gör inte den här resan ensam, jag gör den med dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0