Varför ens försöka?

Att jag aldrig lär mig?
Varför försöker jag ens?
Jag vill ha dig hos mig, men när du väl är hos mig vill jag inte längre se dig
Jag gör allt för att få din uppmärksamhet, trots det ge du mig ryggen till...
Jag har vridit och vänt på mig flera gånger, jag har visat dig det mesta om mitt liv.
Jag har gjort allt för att du ska se mig
Se mig för den jag är.
Trots det vill du bara ha mig när det passar dig.
Och jag spelar med i spelet för jag så gärna vill ha dig,
men samtidigt så funkar det inte för mig.
Jag vill inte se dig gå där med näsan i vädret och tro att du är så mycket bättre än alla andra
Jag vill att du ska landa, jag vill att du ska bli männsklig igen..
Inte trodde jag att det skulle bli såhär, men jag kan inte längre stoppa det
Det är dig mina tankar fylls med när jag inte är sysselsatt, det är dig jag tänker på när jag inte längre orkar med mig själv. Det är dig mina tankar vandrar till. Och jag hatar det! För jag vill inte! Jag orkar helt enkelt inte...
Åh, varför försöker jag när det ändå inte finns någon chans?
Varför ska det vara så svårt?
Det är alltid jag som får ringa, alltid jag som får höra av mig om det är något.
Det är alltid jag som får ta det där steget.
Det är alltid jag som får ta ansvaret hur våran relation ska vara.
Det är alltid jag som får stå till svars när det inte längre funkar.
Det är alltid jag som får se till så att vi inte faller isär och dör..
Jag önskar bara att det någon gång, iallfall någon gång även kan komma från ditt håll...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0