Saknaden...

Hejsan (:

Igår (25/2) blev det ingen skola för mig då jag var på begravning för Ebbe, morfars bror.
Det känns sorligt på något sätt, jag kände inte Ebbe speciellt bra, men ändå så känner man en slags tomhet.
Varför, varför ska folk behöva gå bort.
Det känns så meningslöst, folk blir ju bara ledsna ändå.
Jagtycker helt enkelt att alla bör få leva hur länge dem vill, så borde det vara!
Aja ifall, det var en fin men kort begravning, lite tårar här och där men det känndes bra, bra att få gråta ut.
Både Ebbe och morfar har gått bort, och då känns det bra att få ta adjö.
Men det som jag tyckte var läskigt var att man såg att Ebbe tog steget till det vill säga ljuset.
Man såg hans ande resa sig, det var inte bara jag som såg det utan även systern såg det.
Det var lite läskigt och man kan tro att jag blivit galen, men jag vet vad jag såg och står för det!
Kommer ifall att sakna Ebbe även fast jag inte träffat honom så många gånger känns det ändå som man känner honom väl.
Kommer även att sakan morfar...
Men släkten börjar ju bli gammal och folk blir sjuka m.m och vi lever i en helt sjukt värld, så varför inte.
Men men, det är väl sådant som händer?

Det blev ifall att åka till en utav Göteborgs finaste resturang efter begravningen.
Det var mycket trevligt och det var skönt att träffa släkten igen.

Pusshej♥//Denise

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0